Nollvision för dödsolyckor - debatt 18 juli

Nyligen avled en person och två skadades allvarligt på en byggarbetsplats i Kista. Under en vecka i slutet av maj avled tre byggnadsarbetare i jobbet. Det har varit en ovanligt olycksdrabbad vår och sommar, men olycksfall, tillbud och allvarliga händelser sker ständigt på den svenska byggarbetsmarknaden.
Antalet dödsfall på arbetsmarknaden har på ett oroväckande sätt ökat under senare år. I en delrapport, som Arbetsmiljöverket presenterades strax före midsommar, konstaterades bland annat att en ökad tidspress leder till felhandlingar och avsteg från reglerna.
Den visar också att det råder en acceptans inom särskilt bygg- och transportbranscherna att kringgå säkerhetsregler, bristfällig introduktion av ny arbetskraft samt att språksvårigheter och bristande kunskaper hos utländsk arbetskraft ökar olycksriskerna. Dessutom framgår det att små företag är överrepresenterade bland dödsolyckorna.

Arbetsmiljöverkets slutsatser stämmer väl överens med de erfarenheter vi har från byggbranschen. En högt uppdriven arbetstakt, snäva tidsramar och krav på att klara ekonomiska budgetar gör att man tummar på säkerhetskraven.
Drygt var fjärde byggchef måste tänja på arbetsmiljöreglerna ibland för att arbetet ska fungera smidigt, enligt en ny arbetsmiljöenkät som besvarats av närmare 450 byggchefer. Nästan lika många tror att det finns en risk att någon av de anställda på bygget ska råka ut för en olycka på grund av pressade tidsramar. En stor grupp byggnadsarbetare känner också rädsla för skador och olycksfall.

Situationen på byggarbetsplatserna är djupt oroande. Därför inleder Byggnads och Byggcheferna, inom Ledarna, en gemensam satsning för en bättre arbetsmiljö.
De senaste åren har dödsfallen ökat i byggsektorn, de tre senaste åren med över 30 procent. Mycket tyder på att ökad stress och tidspress är en orsak till denna ökning.
Det går heller inte att bortse från att flera av dem som avlidit på byggarbetsplatserna är utländska medborgare. Det ökade inslaget av utländsk arbetskraft ställer större krav på instruktioner.
Språkproblem gör det svårt att kommunicera, både för att instruera hur arbetet ska utföras och för att varna vid akuta risker.

Kunskapen om svenska arbetsmiljöregler samt hur maskiner och verktyg ska användas är inte alltid den bästa. Slutligen kommer många från en kultur där man har en helt annan syn på arbetsmiljön. Dödsolyckor i det forna Östeuropa beräknas vara sex gånger så vanliga som i Sverige inom jämförbara branscher.

Vi anser att det är befogat att öka insatserna för kontroll, inspektioner, förebyggande arbete och information för att komma till rätta med ett växande arbetsmiljöproblem.
I stället går utvecklingen åt rakt motsatt håll. Antalet inspektörer på Arbetsmiljöverket som är inriktade på byggsektorn kommer att minska med drygt 20 procent. Nedskärningarna kommer att få konsekvenser för möjligheterna att upprätthålla en god arbetsmiljö.

För att förverkliga kraven på god arbetsmiljö behövs en bättre samverkan mellan alla parter - byggherrar, entreprenörer, Arbetsmiljöverket, regeringen och fackliga organisationer. Byggherren måste exempelvis se till att reglerna i projekteringsskedet efterlevs.

Arbetsmiljöverket måste få mer, inte mindre, resurser. Arbetsmiljöinspektörerna ska ges möjlighet att utkräva en sanktionsavgift av företag som bryter mot reglerna. Inom en rörlig bransch som byggsektorn måste det omedelbart kännas ekonomiskt för företag som konkurrerar med en dålig arbetsmiljö.

Vårt mål är en nollvision för byggsektorn - inga dödsfall eller svåra skador vid byggnadsarbete.

Lars Bergqvist, Byggcheferna
Hans Tilly, Byggnads

Skriv en kommentar till texten i formuläret nedan: