Att vilja må bra!
I min krönika i förra numret av Byggchefen konstaterade vi att den vanligaste orsaken till att människor mår dåligt nuförtiden faktiskt inte är sjukdom utan brist på hälsa. I detta avsnitt ska vi analysera den springande punkten som avgör hur bra man mår, nämligen en mental utmaning som måste antas för att det ska bli möjligt att optimera sin hälsa och sin livskvalitet. Utmaningen består i att vilja må bra.
Alla våra handlingar föregås av en förutsägelse av hjärnan, en mental bild av vad som ska ske och hur det kommer att kännas. Våra tankar och förväntningar avgör mycket mer än vi tror! Många av de beteenden, som vi själva uppfattar som självklara och oundvikliga, är i själva verket frivilliga val.

Tidigare erfarenheter dyker alltid upp och styr vad vi tror ska hända när en situation utvecklas. Vår uppfattning om hur det brukar gå påverkar både hur vi upplever situationen och vilka beteenden vi väljer. Varje beteendeförändring förutsätter därför att man först förändrar sina förväntningar. Hjärnan vill känna igen sig! Om jag vill ändra på något, bryta gamla vanor och utveckla mig i nya riktningar, måste jag se till att hjärnans långsiktiga slentrian-mål ersätts av mina intensivt önskade visioner som jag brinner för. Jag måste aktivt bygga upp egna, tydliga och starka visioner baserade på vad jag själv innerst inne värderar högst, annars förlorar jag slaget om rodret i min egen hjärna.

Flertalet människor har numera vanor som inte stämmer med visionen att må riktigt bra, och i värsta fall t o m framkallar besvär och sjukdomar. Detta beror självklart inte på att någon vill må dåligt. Men det räcker inte med att vilja slippa må dåligt. Det räcker inte ens med att klokt undvika risker och förebygga problem. Utöver det behöver vi dagligen välja att göra saker som är bra för oss, utföra beteenden som tillfredsställer kroppens behov och som bygger upp vårt välbefinnande och vår funktionsförmåga. Sådana beteenden blir mindre och mindre självklara i takt med att samhället "utvecklas" och erbjuder oss bekväma, tidsbesparande lösningar på sådant vi skulle må bättre av att göra själva med våra muskler och våra hjärnor.

Enda sättet att stå emot trycket från det som känns normalt och självklart, är att själv ha byggt upp en egen vision, stark och tydlig nog att utgöra en konkurrenskraftig drivkraft. I detta fall viljan att "må riktigt bra!". För att visionen ska bli uppnåelig måste den brytas ned i delmål, som tydliggör vilka beteendeval jag ska göra om och om igen i vardagen. Ett väl beprövat sätt att underlätta för visioner att omsättas i praktiken är att hjälpa hjärnan konkretisera vilka beteenden som leder dit. Man har också stor nytta av att kunna visualisera känslan i den egna kroppen när man gör rätt. Det är utförandet som är det viktiga, det som hjärnan kan påverka. Exempelvis om jag tränar på att förbättra min backhand i tennis, kan jag hjälpa min hjärna att komma på rätt spår om jag aktivt fokuserar på hur det ska kännas i kroppen i stället för att bry mig om vart bollen tar vägen.

Roger Federer, en av världens just nu bästa tennisspelare, uttrycker det så här: "Genom att fokusera på mina egna rörelser fram till träffögonblicket, möjliggör jag för min racket att slå bollen ungefär dit jag vill. Men om jag tittar upp för tidigt och önskar att bollen ska gå längs linjen i stället för att koncentrera mig på de rörelser som skulle kunna slå bollen längs linjen, eller oroar mig för att jag kanske slår ut, har jag minskat mina möjligheter att få det som jag vill. Därför försöker jag till och med att blinka efter träffen innan jag tittar upp efter bollen. Då blir jag som bäst fokuserad på det beteende jag vill använda - att slå mina bästa slag gång på gång på gång." Alla kan vi i våra vanliga dagliga sysslor öka vår fokusering på det viktigaste och dessutom höja kvaliteten i utförandet! Bara vi hjälper vår hjärna att komma på rätt spår.

Anledningen till att negativa tankar får så stort utrymme i oss är att det som kan vara farligt alltid hanteras först av hjärnan. Vi måste ladda upp de "positiva" tankarna, annars överröstas de helt naturligt av några få negativa tankar. Den läsare som har tagit till sig ovanstående (och som har ett par minuter över) sträcker sig nu genast efter papper och penna, och börjar skriva några korta ord som svar på frågan "Hur vill jag ha det?" Därefter gäller det att konkret och detaljerat besvara nästa fråga: "Hur ska jag få det så? Vilka beteenden ska jag använda mig av oftare framöver?" Visst finns det goda chanser att du inom kort mår lite bättre. Och imorgon ännu lite bättre! Tag chansen! Ge dig själv det liv du vill leva!

Clas Malmström
Ur Byggchefen 0205

Skriv en kommentar till texten i formuläret nedan: