Satsa på utbildning i lönsamt ledarskap
LÖNSAMHET I LÅGKONJUNKTUR. Byggbranschen har förändrats det senaste årtioendet med allt kortare byggtider, en alltmer utvecklad logistik
och högre krav på effektivare lönsamhet.
Oavsett vilka ledaregenskaper man har så har chefen en utsatt situation. En framgångsrik ledare är den som kan utveckla ett ledarskap som ger lönsamhet åt såväl företaget som de anställda.
Nina Ljung, tidigare personalchef på NCC, presenterade i en uppmärksammad MBA-uppsats från 2004 att populära chefer även ökar lönsamheten för företaget. De chefer inom NCC som hade de mest nöjda medarbetare var samtidigt de som i störst utsträckning visade bästa ekonomiska resultat. Man kan fråga sig vad det är som gör en ledare framgångsrik och hur man når dit. Vad stimulerar till att vara en god chef? Vad stimulerar de anställda? Enligt Nina Ljungs rapport kan man inte peka på några specifika egenskaper som påverkar vad som gör en bra chef men rapporten lyfter fram att tydlighet, ordning och reda är drag som utmärkt sig hos de ledare som har varit mest lönsamma.
Glappet från 40-talisterna
Byggbranschen är mitt uppe i ett generationsskifte. Många 40-talister går i pension och fler unga kommer in på arbetsmarknaden. Gapet som 40-talisterna lämnar efter sig måste fyllas med väl förberedd arbetskraft för att täcka upp de behov som marknaden har, dels genom praktisk erfarenhet och kunskap men även med ledarskap. Det är därför viktigt att dagens unga får chans att utveckla sina ledarskapsförmågor på ett tidigt stadie. Det är klart att inte alla som kommer ut i arbetslivet kommer att bli chefer, men alla kan lära sig av och dra nytta av ledarskapsutbildningar.
För svag satsning på ledarskap
Nyligen presenterades Sveriges Bygguniversitet - ett samarbete mellan Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers, Lunds Tekniska högskola och Luleås Tekniska universitet. Syftet med denna satsning är att höja kvaliteten inom byggforskning. Enligt ett pressmeddelande från Sveriges Bygguniversitet kommer fokus det första året att ligga på långsiktig forskningsstrategi och utveckling av en plan för ett generationsskifte. Byggchefen har talat med dessa högskolor och universitet för att höra hur de ser på ledarskap och hur de förbereder studenter inför arbetslivet. Anders Robertson, programledare på Lunds Tekniska Högskola förklarar hur de ser på utbildningen när det kommer till ledarskap.
- Ledarskap är naturligtvis jätteviktigt. Fast det är samtidigt en komplex fråga, eftersom utbildningen till högskoleingenjör är en treårig utbildning och inte som civilingenjörsutbildningen som är på fem år. Det är mycket som måste komma med på de tre åren och det finns helt enkelt inte utrymme för allt om man jämför med en utbildning på fem år. Ledarskap är ett område som tyvärr inte får lika mycket resurser som det behövs. Det satsas för lite överlag på denna typ av undervisning och det gäller hela skolväsendet. Man skulle kunna lägga in lite småkurser här och där, men det är heller ingen bra modell.
Ledande befattning direkt
Ett antal av studenterna som utbildas till högskoleingenjörer kommer ut i ledande befattningar direkt efter examen och får ibland ansvar för 15-20 personer. Anders Robertson hoppas att de har fått tillräcklig med utbildning i ledarskap, men poängterar flera gånger att han önskar att de kunde erbjuda mer.
- Vi har varje höst ett projektarbete med stora projekt som studenterna i årskurs 3 får leda själva från början till slut. Detta är en viktig kurs för att eleverna ska kunna känna på hur det är att leda projekt och det är en jätteviktig del i förberedelserna inför arbetslivet. Här kommer ledning och ledarskap in som en viktig aspekt i utbildningen, berättar Anders Robertson
Ett populärt program på Chalmers är Affärsutvecklingsprogrammet, där ungefär en femtedel av tiden ägnas åt projektledning och ledarskap. Bert Luvö, tekniklektor på Chalmers, bekräftar att programmet har blivit väldigt populärt, hos såväl sökande som arbetsgivare. Han påpekar att många av de examinerade studenterna börjar på entreprenadföretag och blir arbetsledare. Affärsutvecklings-programmet är därför en medveten satsning som också kommer att påverka byggingenjörsprogrammet. På frågan hur de förbereder sina elever för arbetslivet svarar han så här:
- Sedan tre år tillbaka erbjuder vi våra studenter praktikplatser vid olika byggen i samarbete med Sveriges Byggindustrier. Det är ett bra sätt att komma i kontakt med företag och testa på arbetslivet på riktigt. Dessa praktikplatser brukar vara väldigt populära och i takt med att intresset stigit för praktik har även efterfrågan för ledarskapskurser ökat. Så det är ett område som vi diskuterar väldigt mycket kring och vi vill kunna möta det ökande behovet.
Viktigt med utbildning i ledarskap
På Luleå Tekniska universitet förbereds eleverna bland annat genom projekt-arbeten och sju månaders frivillig praktik som de flesta gör. Men Lars Bernspång, universitetslektor, Luleås Tekniska universitet, berättar att det hela tiden förs diskussioner kring huruvida de ska lägga till ytterligare kurser som till exempel fler ledarskapskurser.
- Problemet är att vill man lägga till något mer måste man samtidigt ta bort något annat på läroplanen. Det är en avvägningsfråga som man måste diskutera, men ledarskap är absolut viktigt, säger Lars Bernspång.
När det gäller ledarskapsutbildning på skolschemat så finns det på Luleå Tekniska universitet idag ett par obligatoriska moment inom ramen för byggingenjörsutbildningen. Sedan finns det ytterligare tillval som de studenter kan välja som är extra intresserade av dessa frågor. På KTH, Bygg- och designprogrammet, integrerar de ledarskap, affärsmannaskap och projektledning i samtliga ämnen. Per Roald, som är avdelningschef och programansvarig på KTH påpekar att det är viktigt att det alltid finns en koppling till verkligheten.
- Det ställer höga krav på både kompetens och modern branscherfarenhet hos våra föreläsare/lärare. Representanter från näringslivet, till exempel från Byggcheferna inom Ledarna, föreläser kontinuerligt för våra studenter som en del i utbildningen.
Loggbok för studenterna
Under hösten har KTH Syd i Haninge påbörjat ett nytt projekt där studenterna ska föra loggbok under hela utbildningen, en så kallad "studiebesök/praktik loggbok".
- Syftet med det här är att dokumentera all näringslivs- och myndighetskontakt inom bygg- och fastighetssektorn på ett och samma ställe. Studiebesök och praktikarbete syftar ju till att se hur byggprocessen går till och hur människor arbetar med varandra på själva arbetsplatserna. Det här är ett nytt angreppssätt och vi tror att det leder till större insikt än vad exempelvis bara en separat ledarskapskurs ger. I avsaknad av obligatorisk praktik på högskolan så är vår förhoppning att loggboken kan utgöra ett bra komplement till CV handlingar. Studenterna/teknologerna är mer intresserade när de ser att det inte bara är snack på föreläsningar utan att teorierna stämmer med verkligheten.
Tydlig nytta av ledarskap
Från Lund i söder till Luleå i norr råder det en samstämmighet kring att ledarskap är en viktig del i utbildningen. Det förs
ständigt diskussioner om hur ledarskapskurser ska ges inom utbildningarna. Ledarskap är och kommer att fortsätta vara en viktig del för företag och framtida arbetsgivare. Det är viktigt att ta vara på den tid som elever har i skolan och fortsätta satsa på ledarskap för att uppnå en hållbar utveckling av ledare.
Text: Christoffer Wernberg
Ur Byggchefen 0408

